I. Syfte
Projektets ambition är tvåfaldig,
- dels att ge kunskap om och förståelse för 90-talets unga, deras tankar och värderingar inom området miljö- och energi,
- dels att
på ett mer övergripande plan analysera energifrågornas
position i debatten om ett epokskifte.
För att genomföra detta krävs en mer djuplodande undersökning om ungas framtidssyn i en vidare bemärkelse, strategier kring produktion/reproduktion, prioriteringar och farhågor inför framtiden etc. Läs också Rapport 90-tal
II. Genomförande
Forskningsprojektets bakgrund, syfte och uppläggning presenterades i Puranen och Nordlöf "Rapport 90-tal". Där diskuterades också värdestudiernas teoretiska bakgrund. Frågan ställdes om 90-talets unga rentav kan ses som vår mest outnyttjade kvalificerade samhällsresurs.
Delstudien
om miljö- och energisyn ingår i Rapport 90-tal, ett brett upplagt
arbete där framtidssynen hos de unga behandlas liksom synen på
familj/arbete, teknik, drivkrafter, kultur ingår.
Miljöfrågorna är en viktig del i ungdomars liv och framtidsperspektiv.
Den potentiella vinsten i att förstå dessa tankar och värderingar
är stor och den potentiella förlusten i att inte förstå
är enorm. Det handlar i hög grad om det politiskt möjliga
vad gäller framtidens miljö- och energisatsningar. Det handlar
om att förstå livsstilar och levnadssätt, synsätt
på arbete och familj men att också söka identifiera drivkrafter
för förändring. Därför har dessa studier genomförts
med generationstillhöriga unga som specialtränats för att
sedan i sin tur möta ett riksrepresentativt urval unga i åldern
19-25 år. Arbetet har skett under projektledning av Bi Puranen,
Institutet för Framtidsstudier. Forskningsanslaget "participatory
research" är internationellt välbekant men inte så
ofta nyttjat i svensk samhällsforskning. För en presentation
av andra delstudier som ingår i Rapport 90-tal återfinns här.
Projektet
är nu inne i sitt tredje verksamhetsår. Här följer
följer en översiktlig redovisning över de hittills genomförda
forskningsarbetet.
III. Bakgrund
En avgörande skillnad mellan bonde- och industrisamhället var att arbetets roll ändrade karaktär. Bondens och tjurens muskelkraft ersattes med nya energisystem; ånga, olja och kärnkraft. Elektriciteten är en av det tjugonde århundradets bärande bjälkar. Men i det epokskifte som vi just nu genomgår granskas denna bjälkes hållfasthet. Synsätten styrs i hög grad av respektive generations värdemönster.
Bland
både den så kallade 68-generationen och kärnkraftsomröstningens
Linje 3 är många idag alltjämt kritiska till det "energislöseri"
som präglar det moderna samhället. 90-talets unga är miljömedvetna,
men delar de den kritiken? Kvinnorna intar här en intressant mellanposition
som vi vet väldigt lite om. De står närmare barnen och
de unga samtidigt som de generationsmässigt delar männens synsätt
i många frågor. De bildar en länk i kedjan män,
kvinnor, ungdomar och barn. En kedja är inte starkare än sin
svagaste länk. Vi behöver därför bättre förstå
vilka olikheter i synsätten som finns hos dessa grupper. Finns det
grundläggande skillnader i de värdemönster som präglar
olika generationer?
En vanlig strategi har till exempel varit att söka reducera energibehovet. Samtidigt vill vi ha ett samhälle som bygger på en säker, hållbar och miljövänlig energiförsörjning. Hur går dessa ambitioner att förena?
För fem år sedan genomfördes en undersökning av svenska konsumenters syn på elhushållning. Studien visade på klara samband mellan individers värderingar och deras syn på elhushållning. En annan slutsats var att många har en dålig kunskap om sin elförbrukning. Av de "eltypologier" som man då arbetade med framkom att de "kunniga" elspararna framförallt var äldre och företrädesvis män. I samtliga s k eltypologier låg medelåldern kring 40 år.
Nu har det gått fem år och bilden av en ung generation med ett annat synsätt än de äldre har blivit tydligare. Men vår okunskap om vad detta synsätt består i och vilka konsekvenserna kan tänkas bli för framtiden är alltjämt stor. Här presenteras lite av resultaten.
©2003 Bi Puranen