Genom självklara demografiska förlopp blir den unga generationen allt mäktigare medan de äldre försvinner. Redan idag är den konsumtionsmakt som utövas av unga stor. Kommer deras värderingar att förändra samhället och isåfall hur?

En viktig fråga är hur pass hållbara våra värderingar egentligen är. Kommer de tankevärldar som vi idag kan iaktta hos de unga att spela roll om 10-15 år för att inte säga om 30-35 år?

Detta är de bakomliggande frågeställningarna i projektet Rapport 90-tal. Den övergripande hypotesen är att den enskildes förhållningssätt till framtiden kan ses som en markör, en nyckel, som förklarar vår världsbild i stort. Den indikerar ett visst värderingsmönster som handlar om hur vi förhåller oss till miljö, hälsa, teknik, kultur, arbete och relationer - för att ta några av de områden som ingår i denna studie.

Varje generation formar sina värdemönster, i en del frågor blir dessa mycket tydliga, i andra märks de knappast alls. Detta betyder att vi lever i det förgångna betydligt mer än vi är medvetna om. Det betyder också att vi som forskar och uttalar oss färgas av våra inneboende värdemönster, vår uppväxt, vår sociala kontext. Vi frågar och vi tolkar genom ett subjektivt filter. För att söka reducera denna "experteffekt" har vi i projektet Rapport 90-tal mycket medvetet arbetat med anslaget "praticipatory research". Unga intervjuar unga. Ett team generationstillhöriga har tränats i djupintervjuteknik, de har också erhållit en specialutbildning i framtidstudiernas teori och metod. Intervjuarnas generationstillhörighet har nyttjats genomgående i hela forskningsprocessen, både vad gäller konstruktion av intervjuguider, enkäter, genomförande av intervjuer och i tolkningsarbetet.

I studien har vi frågat och samtalat med unga människor om deras framtidssyn. Långa intervjuer, upp till tre timmar, genomförda i de ungas hemmiljö: Hur ser de på framtiden i stort, sin egen framtid, Sveriges och världens? Vi har börjat med att försiktigt fråga om vad de tänker på när de hör ordet framtid. Känner de sig positiva, negativa, ambivalenta, resignerade eller vilsna inför framtiden?

Vi har också frågat om drömmar och drivkrafter i tillvaron och om vad de anser vara viktigast i livet idag och när de är 45 år - en bra bit in i det tjugoförsta århundradet. Vi har dessutom låtit dem själva bedöma sin egen framtid.

Därefter har vi lämnat det generella och det personliga förhållningssättet och samtalat om hur de ser på Sveriges framtid och deras egen möjlighet att påverka den. Hur ska man bäst göra sin röst hörd? Vidare har vi frågat om vem eller vilka som egentligen styr utvecklingen - i Sverige och i världen. Vilka är hoten och vilka är möjligheterna inför framtiden?

Därefter har detta material jämförts med det statistiska material som vi parallellt tagit fram. 1000 intervjuade har fått besvara ett urval av samma frågor som de djupintervjuade fått besvara. Syftet med dessa telefonintervjuer har främst varit att testa generaliserbarheten i intervjumaterialet - representerar de intervjuade ett snitt "vanliga unga" i åldern 19-25 år eller avviker de på något bestämt sätt? Dessa enkätintervjuer har också givit oss ett värdefullt referensmaterial att ösa ur. Därutöver har vi inom ramen för den globala jätteundersökningen World Values Survey genomfört ytterligare en enkätstudie där 1.000 svenskar i olika åldrar vid personliga möten intervjuats. Frågorna handlar om grundläggande värderingar och synsätt. Genom detta empirska material har det varit möjligt att genomföra intergenerationella jämförelser på samma frågematerial. Utöver detta har även pilotstudier genomförts med unga i ett antal andra kulturer. Se Global Generation.

Läs mer:

Utskriftsalternativ:
Denna sida i svart/vitt för utskrift



 

©2003 Bi Puranen