Forskningsprojektets bakgrund, syfte och uppläggning presenterades i Puranen och Nordlöf "Rapport 90-tal". Där diskuterades också värdestudiernas teoretiska bakgrund. Frågan ställdes om 90-talets unga rentav kan ses som vår mest outnyttjade kvalificerade samhällsresurs.

Delstudien om miljö- och energisyn ingår i ett brett upplagt arbete där också synen på familj/arbete, tekniksyn, drivkrafter, kultur- och framtidssyn ingår. Miljöfrågorna är en viktig del i ungdomars liv och framtidsperspektiv. Den potentiella vinsten i att förstå dessa tankar och värderingar är stor och den potentiella förlusten i att inte förstå är enorm. Det handlar i hög grad om det politiskt möjliga vad gäller framtidens miljö- och energisatsningar. Det handlar om att förstå livsstilar och levnadssätt, synsätt på arbete och familj men att också söka identifiera drivkrafter för förändring. Därför har dessa studier genomförts med generationstillhöriga unga som specialtränats för att sedan i sin tur möta ett riksrepresentativt urval unga i åldern 19-25 år. Arbetet har skett under projektledning av Bi Puranen, Institutet för Framtidsstudier. Forskningsanslaget "participatory research" är internationellt välbekant men inte så ofta nyttjat i svensk samhällsforskning.

Projektet är nu inne i sitt tredje verksamhetsår. Här följer en bakgrundsbeskrivning - följer en översiktlig redovisning över de hittills genomförda forskningsarbetet.

 

1. Värdestudiernas teoretiska bakgrund

Värderingsstudiernas bakgrund är tvåfaldig:

"För det första är den enskilde individen fången i sin egen individuella historia, i sin egen biografi över de formbara och kritiska åren. För det andra är individens enskilda biografi fången i samhällets historia, i den nivå samhällsutvecklingen hade nått under de kritiska åren i den individuella biografin. (...) Skilda generationer växer upp i och formas av skilda sociala situationer. Som en konsekvens kommer olika generationer att få sina generationsspecifika värderingar och synsätt. Eftersom generationerna är "fastslåsta" i sin egen uppväxthistoria ändrar de inte på sig på något väsentligt sätt i sina grundläggande värderingar allteftersom de åldras och genomlöper olika faser i sin livscykel. På samhällsnivån uppträder därför värderingsförändringar genom att generationerna avlöser varandra, genom att de äldre generationerna med sina särskilda värderingar dör och nya generationer med sina speciella värderingar kommer till." (Thorleif Pettersson, "Mot denna framtid", 1992, s 34.)

Teorin om den tysta revolutionen formulerades av Ronald Inglehart redan 1977. Den har kommit att spela en stor roll för vår syn på hur värderingsförändringar sker. Så gott som samtliga hänvisar till honom när det gäller bevisningen om ungdomsårens unikt formbara livsfas. Idén om stabila generationsskillnader är teorins kärna. Den tysta revolutionen består av en långsam förändring från industrisamhällets höga värdering av trygghetsvärden till det postmateriella samhällets höga värdering av frihetsvärden. Det är framförallt välfärdsutvecklingen och den ökande utbildningsnivån som förklarar denna utveckling, säger Inglehart. Den unga generationen har en större medborgarkompetens och sätter individens självförverkligande i centrum. Relationer och arbete är centrala.

Inglehart bygger sin forskning på studier gjorda i flera europeiska länder (Tyskland, Belgien, Italien, Frankrike, Nederländerna, Storbritanien) samt från USA och han konstaterar att ju längre ett land kommit i sin samhällsutveckling desto fler människor har postmateriella värderingar, processen har så att säga startat tidigare. I en del länder skedde detta helt nyligen, Japan är ett sådant land, säger han .

Visst finns där ett utrymme för förändring, särskilt i tider av kris. "Kortvariga periodeffekter" läggs då ovanpå de långvariga generationsskillnaderna. I sin senare forskning lägger Inglehart större tonvikt vid detta skeende, som en förklaring till att utveckling faktiskt sker.

Finns det skillnader i manligt och kvinnligt beteende i denna process, är vi till exempel olika förändringsbenägna? Hur påverkas våra synsätt på konflikten mellan produktion och reproduktion av dessa värdeförändringar? Finns en samsyn vad gäller miljö- och energifrågorna?

Inglehart ser ett mönster: kvinnorna släpar efter, de har samma värdemönster som äldre män, det vill säga mer materiella. Kvinnor som är mellan 16 och 24 år liknar män som är 25-34 år. Och kvinnor som är 25-34 år liknar män som är 45-54 år. Det vill säga för de yngre kvinnorna har vi att göra med en eftersläpning på cirka tio år och för de äldre, på tjugo år. Han sammanfattar:

"The prewar cohort lag two decades behind the men; the postwar cohort is only one decade behind. In the United States these differences disappear among the youngest cohorts". Hos dagens unga finns sålunda ingen skillnad mellan könen. Dessa slutsatser stämmer också med våra svenska studier. I de allra senaste studierna omfattar fler kvinnor än män postmateriella värderingar. Detta har tolkats så att kvinnor har mindre vested interests, mindre att vinna på det bestående samhället, mer att vinna på en förändring. Dessa processer får naturligtvis långtgående implikationer för frågan om produktion och reproduktion och synen på miljö- och energifrågor.

Bland de europeiska länder som ingår i Ingleharts studie, är det de länder som har den långsammaste industrialiseringsprocessen som också anses ha störst andel kvinnor med materiella värderingar: Italien och Belgien hör hit. Japan är ett annat intressant exempel. Intressant är de stora skillnaderna som finns länder emellan i synen på kärnkraft som energiförsörjningssystem; i ett land som Belgien är mycket få emot (5 %) medan hela 50 procent säger sig vara emot i Grekland, bland de grekiska postmaterialisterna hela 77 procent.

Japan är i detta sammanhang ett intressant land. Japanen Nonutaka Ike försökte bestämma den japanska nationalkaraktärens förändring genom att göra retrospektiv kohortanalys av befolkningsundersökningar genomförda åren 1953, 1958, 1963 och 1968. Han fann att det verkligen förekommit ett generationsskifte från materiella till postmateriella värderingar i Japan. De yngre var betydligt mer frihets och individinriktade än de äldre som var mera rotade i japanska traditionella mönster. Efter Ikes studie har man fört fram undersökningarna till 1973 och man slår fast att de gamla knappast alls förändrat sina synsätt utan att det är de unga som står för det nya postmateriella värdemönstren.

Vid ett besök i Japan i maj 1993 genomförde Bi Puranen tillsammans med forskarkollegan Åke Nygren ett antal pilotintervjuer med ungdomar i åldern 20-23 år. Samtliga hade postmoderna värderingar, även flickorna. Intressant är att pojkarna betonade relationer och flickorna betonade utbildning och arbete. Däremot ansåg ingen av de tio intervjuade att hälsan och miljön var viktiga. Det var först i samband med att vi explicit frågade om deras syn på hälsa och miljö som dessa värden betonades. Fyra av pojkarna rökte och de såg inget samband mellan detta och sin hälsa. Åtta, däribland två flickor, svarade orädda att de nyttjade alkohol varje vecka. Det ingick i livsstilen. Att få en egen bil var dröm nummer ett. Två barn var idealet. Men flickorna ville fortsätta att arbeta även sedan barnen fötts.

Dagens unga skiljer sig i flera avseenden från sina föräldragenerationer som ju i så hög grad bär på industrisamhällets värderingar. Ungdomarna har istället formats och stöpts av det globala kommunikationssamhälle vi idag lever i. Det innebär givetvis inget absolut brott med historien; det finns djupare liggande grundvärderingar och ideal som utvecklats genom seklerna med jordbruks och industrisamhällen.

Att få vara frisk är det viktigaste i livet tycker svenska ungdomar. Inget är tillnärmelsevis lika viktigt, framgår med all tydlighet. I såväl de enkäter som genomförts under fem år vid Institutet för Framtidsstudier som i de djupintervjuer som Bi Puranen under 1992 och 1993 genomfört med svenska ungdomar har ett centralt frågeområde varit vad som är viktigast i livet idag respektive vid trettiofem års ålder. Av svaren framgår att få vara frisk och tjäna pengar är värderingar som gäller både i det korta och långa perspektivet. Resorna och kompisarna reduceras högre upp i åldrarna, från att ha varit det nästan viktigaste i livet, till något betydligt mer underordnat. Familjen, föräldrarna och syskonen blir då viktigare igen liksom ett bra jobb och någon att bo ihop och ha barn med.

Och när ungdomarna ombeds rangordna hur samhället bäst ska använda sina resurser är det åter oerhört tydligt hur betydelsefull hälsan och miljön är i deras liv. På frågan "Vad tror du kommer att vara viktigast för dig när du är trettiofem år?" svarar både unga kvinnor och män att hälsan är viktigast, sedan betonar männen någon att bo ihop och ha barn med, medan kvinnorna prioriterar intressanta arbetsuppgifter. Det är intressant med tanke på att man ofta betonar kvinnor som relaterande och att män inte är det. Håller mönstret på att brytas? Tonar det fram en bild av 2000-talets samhälle där männen trånar efter någon att älska och bo samman med medan kvinnorna arbetar? Hur påverkar boendet och livsstilen energisynen?

För att kunna fatta bättre och mer relevanta beslut behöver vuxna ett ordentligt beslutsunderlag, vi behöver dels kunskap om ungdomars värdemönster, dels goda idéer om vilka de sociala innovationerna kan och bör vara som skapar ett socialt och miljömässigt hållbart samhälle.

 

2. Rapport 90-tal

Kan 90-talets unga vara vår mest outnyttjade kvalificerade samhällsresurs?

Dagens unga är den första generationen som helt vuxit upp i det postindustriella informationssamhället. Vad vet vi om deras sätt att tänka och framförallt om det som har format deras tankar och värderingar? Inte särskilt mycket. Däremot har vi en desto tydligare bild av 68-generationens flower power ideal och 70-talets politiserande protester, och inte minst 80-tals ungdomarnas mer handfasta aktioner.

Varje decennium har representerat sina värdemönster och miljöengagemanget har styrts utifrån dessa. Risken är att vi ser på dagens unga med glasögon färgade av det förgångna, utan att klart kunna urskilja det som är specifikt just för 90-talet.

Miljöfrågan är en viktig del i ungdomars liv och framtidsperspektiv. Att dagens unga är morgondagens opinionsbildare är en sanning som vi har hört förut liksom att morgondagen rusar emot oss snabbare än någonsin. Sett ur ungdomars perspektiv är detta en realitet men finns den insikten hos äldre generationer, hos oss som fattar besluten? Den potentiella vinsten i att förstå dessa processer är stor och den potentiella förlusten i att inte förstå är enorm. Det handlar både om det politiskt möjliga vad gäller framtidens energisatsningar och om att på en samhälleligt politiskt nivå kunna bedöma energifrågornas betydelse för ett reellt epokskifte från ett industrisamhälle av traditionellt slag till något nytt. Tesen skulle vara att på samma vis som energilösningarna var fundamentala för över gången till i-samhället så är de det för en kommande transition.

Många av 90-talets unga har en självklar inställning till teknik och utveckling och känner inget motstånd eller onödig rädsla för detta. Deras vana att hantera det gigantiska informationsflöde som ligger till grund för informationssamhället har gjort dem till kvalificerade världsmedborgare, trots att de ibalnd saknar sakkunskap och erfarenhet. Det leder till en öppen och förutsättningslös attityd, en ny sorts kreativitet som går att applicera även på miljöfrågorna.

Gemensamt för 60-, 70- och 80-talets unga var att de utifrån industrisamhällets värderingar kunde tänka sig att avstå en del av den energikrävande livsstilen till förmån för miljön. Men i det postindustriella informationssamhället blir dagens unga gisslan i sina egna energibehov och bör av den anledningen vara intresserade av energifrågans utveckling på ett realistiskt plan. Men de måste få en chans att bli delaktiga utifrån sina värdemönster.

 

3. Ungdomsstudiens uppläggning

Kunskapen är alltjämt bristfällig vad gäller ungdomars grundläggande synsätt, livsstilar och preferenser. Det är därför nödvändigt att initialt genomföra i en värderingstudie av grundforskningskaraktär.

Ambitionsnivån i denna studie har därför varit att i en första fas dels djupintervjua unga människor runt omkring i landet dels göra en övergripande kvantitativ undersökning. Hur ser skillnaderna ut mellan ungdomar i olika regioner, mellan lokalsamhällen respektive städer, unga män respektive kvinnor, unga med olika utbildningar och mellan ungdomar i olika åldrar? Denna undersökning resulterar dels skriftligt i en rapport, dels i en film "Rapport 90-tal".

Syftet med undersökningarna stannar emellertid inte vid en traditionell vetenskaplig undersökning utan syftar till att ta fram ny kunskap om de ungas sätt att kommunicera så att de insatser som görs för målgruppen verkligen fungerar. Ambitionen är att ta tillvara de unga som en kreativ resurs och starta ett samarbete, som i sin tur ökar förståelsen mellan den uppväxande och den beslutsfattande generationen. För att göra detta behöver vi ge ande till orden, klä undersökningen i kött och blod. Fokus måste vara i de ungas omvärldsyn, inte i vuxenvärldens. Det gör vi genom en film som genremässigt speglar 90-talet. För att beskriva dagens unga behöver vi utgå från deras eget uttryckmedel - bilden och ljudet.

Projektets resultat och erfarenheter har goda möjligheter att fungera debattgenererande i det offentliga samtalet kring energifrågorna och framtiden. Vi står idag inför avgörande politiska beslut och vi vet att dessa frågor måste kommuniceras på ett mer modernt sätt än vad som hitills varit fallet.

Rapport 90-tal består som ovan nämnts av ett antal delstudier. De empiriska fångsmetoder som nyttjas redovisas kortfattat nedan.

 

Gruppdiskussioner:
Gruppdiskussioner är genomförda på fyra orter i landet. Samtliga är videofilmade och samtalen utskrivna. Undersökningsgruppen var ungdomar i åldrarna 19 - 25 år. Syftet med gruppdiskussionerna har dels varit att generera frågeställningar, dels att jämföra karaktären på svar/samtal som sker i en gruppsituation jämfört med individuella intervjuer.

 

Djupintervjustudien:
104 semistrukturerade djupintervjuer, riksrepresentativt urval, 19-25 år, justerat för kön, föräldrars bakgrund, barn/inte barn, arbetslöshet, studier, arbete och etnicitet. Slumpmässiga urval, geografiskt fördelade på landsort, tätort, mellanstor stad och storstad. Stor noggrannhet vid screeningurvalet samt riksrepresenativ kontrollgrupp om 1.000 pers med samma urvalsförfarande har genomförts. De tusen har telefonintervjuats.

Intervjuerna har utförts av tolv specialtränade ungdomar (födda 1965-1975). Intervjuerna har genomförts i hemmiljö, 1-3 timmar, bandade. Utskrivna in extenso av respektive intervjuare. Cirka 5.000 sidor intervjumaterial finns utskrivet samt lagrat i Word. Enkät om 86 frågor samt intervjuarens karaktäristik av den intervjuade före utskrift och reflexioner efter utskrift är producerat. Enkäten har kodats och bearbetats i Statistica. Motsvarande enkäter har också processats för intervjuarna, som ett led i kontrollen av intervjuareffekt. Dessa djupintervjuade har sedan återkontaktats för telefonintervjuer och för olika delenkäter under de år som projektet pågått.

Intervjuarna har genomgått en specialutbildning i framtidsstudiernas teori och metod - Framtidsbygget (studietid 1.5 år). De har därefter inom detta projekts ram erhållit specialutbildning i djupintervjumetod och i kvalitativ datoranalys. Forskningsanslaget bygger på "participatory research", intervjuarnas generationstillhörighet nyttjas genomgående i processen, både vad gäller konstruktion av intervju-guide, genomförande av intervjuer och i tolkningsarbetet.

 

Utbildning och konstruktion av frågematerial:
Intervjuguide för semistrukturerade djupintervjuer har utarbetats. Enkät att beledsaga djupintervjuerna har konstruerats liksom formulär för testenkät av kunskapsfrågor samt telefonintervjuer enligt samma urvalskriterier som för djupintervjuerna. Telefonenkätens primära syfte är representativitetskontroll avseende djupintervjumaterialet, men nyttjas även till fördjupad förståelse.

Utbildning i djupintervjuteknik och i Nud*ist (nonnumerical, unstructured data in qualitative research) har genomförts med professionella utbildare. Ungdomsteamet har aktivt delatigt i och styrt såväl intervjuguide som enkät frågor.

 

Kvantitativ analys:
Utöver den enkät om 86 frågor som processats efter genomförda djupintervjuer har en representativitetskontroll genomförts för 1.000 personer. Utöver de frågor som förekommer i ovanstående enkät har ett antal frågor av värderingskaraktär ställts i telefonintervju med hjälp av samma urvalsförfarande och samma 1.000 personer.

 

Kunskapsfrågor:
En enkät med kunskapsfrågor är under genomförande. Personer med skilda utbildnings- och yrkesmässiga bakgrunder i samtliga generationer tillfrågas i hela landet. Delundersökningen pågår ht-95/ht-96. 2.300 personer ingår i delstudien. Syftet med denna delstudie är att utröna om skillnader finns i kunskapsprofilen avseende grundläggande frågor om miljö/teknik mellan könen, mellan generationerna eller beroende på yrke/utbildning, bostadsort etc.

 

Mättning av intervjumaterialet:
Under ht-96 återkontaktas de djupintervjuade personerna. Samma enkät återifylls och fördjupande frågor ställs. Intervjuerna bandas. Syftet är dels att utröna hur det gångna årets miljö- och energidebatt påverkat de unga dels att fördjupa förståelsen och kontrollera utsagor i analysfasen.

 

Flergenerationsstudie:
En doktorand kommer att inom sitt avhandlingsarbete göra en flergenerationsstudie, där ett urval far- och morföräldrarna till de 104 intervjuade också att intervjuas. Syftet är att söka förstå miljötänkandets intergenerationella struktur, finns där ett rotsystem som kan bidra till att förstå dagens tankemodeller?

 

Film - rapport 90-tal:
När projektet planerades fästes stor vikt vid att forskningsresultaten skulle visualiseras. Att med bilden och ljudets hjälp addera ytterligare aspekter till de fakta som framkommit är viktigt för att kunna porträttera vår tids första renodlade multimediageneration och deras värdemönster, på ett lättförståeligt och inspirerande sätt. Filmproducenten Kicki Nordlöf har därför nära följt projektet. Synopsis och manus skrivs av Bi Puranen och Kicki Nordlöf. Produktionen beräknas vara färdig sept 1997.


4. Resultat


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

©2003 Bi Puranen