Rapport 90-tal
Genom
självklara demografiska förlopp blir den unga generationen allt
mäktigare medan de äldre försvinner. Redan idag är
den konsumtionsmakt som utövas av unga stor. Kommer deras värderingar
att förändra samhället och isåfall hur?
En viktig
fråga är hur pass hållbara våra värderingar
egentligen är. Kommer de tankevärldar som vi idag kan iaktta
hos de unga att spela roll om 10-15 år för att inte säga
om 30-35 år?
Detta är
de bakomliggande frågeställningarna i projektet Rapport 90-tal.
Den övergripande hypotesen är att den enskildes förhållningssätt
till framtiden kan ses som en markör, en nyckel, som förklarar
vår världsbild i stort. Den indikerar ett visst värderingsmönster
som handlar om hur vi förhåller oss till miljö, hälsa,
teknik, kultur, arbete och relationer - för att ta några av
de områden som ingår i denna studie.
Varje generation
formar sina värdemönster, i en del frågor blir dessa mycket
tydliga, i andra märks de knappast alls. Detta betyder att vi lever
i det förgångna betydligt mer än vi är medvetna om.
Det betyder också att vi som forskar och uttalar oss färgas
av våra inneboende värdemönster, vår uppväxt,
vår sociala kontext. Vi frågar och vi tolkar genom ett subjektivt
filter. För att söka reducera denna "experteffekt"
har vi i projektet Rapport 90-tal mycket medvetet arbetat med anslaget
"praticipatory research". Unga intervjuar unga. Ett team generationstillhöriga
har tränats i djupintervjuteknik, de har också erhållit
en specialutbildning i framtidstudiernas teori och metod. Intervjuarnas
generationstillhörighet har nyttjats genomgående i hela forskningsprocessen,
både vad gäller konstruktion av intervjuguider, enkäter,
genomförande av intervjuer och i tolkningsarbetet.
I studien
har vi frågat och samtalat med unga människor om deras framtidssyn.
Långa intervjuer, upp till tre timmar, genomförda i de ungas
hemmiljö: Hur ser de på framtiden i stort, sin egen framtid,
Sveriges och världens? Vi har börjat med att försiktigt
fråga om vad de tänker på när de hör ordet
framtid. Känner de sig positiva, negativa, ambivalenta, resignerade
eller vilsna inför framtiden?
Vi har också
frågat om drömmar och drivkrafter i tillvaron och om vad de
anser vara viktigast i livet idag och när de är 45 år
- en bra bit in i det tjugoförsta århundradet. Vi har dessutom
låtit dem själva bedöma sin egen framtid.
Därefter
har vi lämnat det generella och det personliga förhållningssättet
och samtalat om hur de ser på Sveriges framtid och deras egen möjlighet
att påverka den. Hur ska man bäst göra sin röst hörd?
Vidare har vi frågat om vem eller vilka som egentligen styr utvecklingen
- i Sverige och i världen. Vilka är hoten och vilka är
möjligheterna inför framtiden?
Därefter
har detta material jämförts med det statistiska material som
vi parallellt tagit fram. 1000 intervjuade har fått besvara ett
urval av samma frågor som de djupintervjuade fått besvara.
Syftet med dessa telefonintervjuer har främst varit att testa generaliserbarheten
i intervjumaterialet - representerar de intervjuade ett snitt "vanliga
unga" i åldern 19-25 år eller avviker de på något
bestämt sätt? Dessa enkätintervjuer har också givit
oss ett värdefullt referensmaterial att ösa ur. Därutöver
har vi inom ramen för den globala jätteundersökningen World
Values Survey genomfört ytterligare en enkätstudie där
1.000 svenskar i olika åldrar vid personliga möten intervjuats.
Frågorna handlar om grundläggande värderingar och synsätt.
Genom detta empirska material har det varit möjligt att genomföra
intergenerationella jämförelser på samma frågematerial.
Utöver detta har även pilotstudier genomförts med unga
i ett antal andra kulturer. Se Global Generation.
Läs
mer:
©2003
Bi
Puranen
|