| |
För
30 år sedan ekade talkörerna på gatorna i Stockholm,
Paris och andra storstäder. Flygande tegelstenar, sprutande vattenkanoner
och höjda batonger fyllde tidningarnas löpsedlar. De unga
ville förändra världen. Men var tid har sina värdemönster.
Idag är bilden helt annorlunda - de unga vill visserligen förändra
sakernas tillstånd men vägen dit är en annan. Ingen
politiker behöver känna någon större oro för
nya studentkravaller. Istället borde man vara bekymrad inför
det faktum att dagens unga så tydligt vänder politiken ryggen.
Intervjusvaren är entydiga på frågan hur man ska påverka
utvecklingen: Politikerna är det ingen idé att ens försöka
påverka, de är sig själva nog och ser enligt de unga
inte längre än till nästa valdag. Tilltron är större
till företag och medier, som man räknar med på ett helt
annat sätt.
Dagens unga brukar kallas MTV-generationen. De är uppvuxna i ett
samhälle där medierna spelar en allt större roll. Informationen
sprids snabbt och är lättillgänglig. Några formulerar
tankar om att det rentav är svårt att värja sig från
det strida flödet. Många tror sig veta att media ställer
upp den dag man behöver hjälp med att påverka eller
förändra; däremot kan man aldrig riktigt lita på
media. Också företagen går att påverka, menar
de unga. Genom köpbeteenden och annan respons kan man verkligen
genomdriva förändringar. Tre av fyra anser att företagen
tar ett marknadsansvar. De företag som inte förstår
detta överlever inte, konstaterar många. En av de unga intervjuade
som är snabbköpskassörska i Kristianstad, blev till exempel
arg på att den stora chokladfabrikanten hade svårnedbrytbar
aluminiumfolie i sina förpackningar. Hon skrev ett brev för
att få till stånd en förändring och det gav resultat.
Denna marknadskänslighet tolkas som positiv av de unga, till skillnad
från de mer tungfotade politiska systemen.
Trots att man inte tror sig kunna påverka Sveriges framtid, uttrycker
många samtidigt en stark vilja att förändra samhället.
Arbetslöshet och miljöförstöring måste motarbetas
liksom våld och rasism. Det finns en tydlig koppling mellan utbildningsbakgrund
och upplevelsen av att kunna påverka utvecklingen i Sverige. Bara
var femte med praktisk utbildning tror sig kunna göra detta, medan
varannan av de med en teoretiskt inriktad utbildning har samma känsla.
|
