Strategi för kulturinstitutionernas användning av informationsteknik
Dir. 1995:129
Beslut vid regeringssammanträde den 26 oktober 1995.
Sammanfattning
av uppdraget
En
särskild utredare tillkallas med uppdrag att utarbeta en samlad strategi
för användning av informationsteknik vid myndigheter och institutioner
inom kulturområdet. Utredaren skall därvid lämna förslag
om uppbyggnad av ett gemensamt kulturnät. Uppdraget skall slutligt
redovisas senast den 15 november 1996.
Bakgrund
Informationsteknik
(IT) används för att samla in, lagra, bearbeta, presentera och
distribuera ljud-, text- och bilddata i elektronisk form. Nya tekniska
lösningar leder till att telekommunikation och datakommunikation
integreras och kan länkas samman över geografiska gränser.
Infrastruktur, arbetsvillkor och levnadsmönster i samhället
är på väg att förändras i grunden.
Ett informationssamhälle
är den nya samtida trenden efter jordbrukssamhället och industrisamhället.
Allt fler verksamheter baseras idag på informationshantering och
det krävs allt oftare förmåga att hantera stora mängder
information. IT påverkar i allt större utsträckning ekonomisk
tillväxt och sysselsättning. IT gör det möjligt att
i ökad utsträckning lokalisera arbetstillfällen till geografiskt
avlägsna platser och erbjuda den enskilde medborgaren elektroniska
tjänster i hemmet. IT kan på ett påtagligt sätt
förändra sociala och kulturella mönster.
Denna utveckling
har även stor betydelse för kulturlivet. IT kan ge nya möjligheter
för konstnärligt skapande och för utbyte av tankar, idéer
och upplevelser. Såväl inom Europeiska unionen (EU) som i USA,
Japan och andra länder har det utvecklats långsiktiga politiska
strategier för att främja användningen av IT. Inom EU pågår
arbete med att stimulera Europas informationsproducenter att utveckla
nya varor och tjänster. Ett programförslag från EG-kommissionen
- INFO2000 - skall underlätta övergången från tryckt
publicering till elektronisk publicering och skapa gynnsamma förutsättningar
för utvecklingen av den europeiska multimedieindustrin. I Sverige
pågår inom ramen för t.ex. IT-kommissionen, Ungdomens
IT-råd och Toppledarforum ett antal övergripande aktiviteter
när det gäller IT-användningen. Toppledarforum publicerade
i januari 1995 LEXIT, en rapport som är resultatet av ett utredningsarbete
som Datainspektionen ansvarat för. Där redovisas rättsliga
hinder för en rationell IT-användning i förvaltningen samt
vissa arkivrättsliga frågor.
IT-kommissionen
publicerade sitt betänkande IT-kommissionens arbetsprogram 1995-96
(SOU 1995:68) i juni 1995. Där sägs att teknikens utveckling
för kulturkonsumenten i bästa fall kan innebära att mångfalden
i det tillgängliga kulturutbudet ökar. För kulturproducenten
leder utvecklingen till att litteratur, konst, musik, film, teater och
dans kan förmedlas på nya vägar och att direkta dialoger
med konsumenterna blir möjliga med hjälp av multimedier. Nya
konstformer kan växa fram.
Museer, arkiv,
bibliotek och de kulturmiljövårdande institutionerna har sedan
länge arbetat med att inventera, dokumentera och registrera olika
yttringar av kulturarvet, allt ifrån folkminnesuppteckningar till
byggnadsinventeringar. Detta har varit grundläggande för att
bevara kunskap till eftervärlden men också för att skapa
kännedom om t.ex. viktiga kulturminnen eller kulturmiljöer som
kräver hänsyn i samhällsarbetet. Sammantaget är en
förhållandevis stor andel av kulturarvsinstitutionernas resurser
inriktade på detta slag av kunskapsuppbyggnad. Därför
har dessa institutioner också under lång tid arbetat med att
bygga upp system för datorbaserad registrering och systemen har successivt
utvecklats. Avsikten har varit att underlätta det interna arbetet,
men också att göra kulturarvet mer lättillgänglig
för forskningen och för allmänheten. Vid bland annat Statens
kulturråd, Riksarkivet, landsarkiven, Riksantikvarieämbetet,
Språk- och folkminnesinstitutet, Svenskt biografiskt lexikon och
Stiftelsen Nordiska museet bedrivs olika projekt för att utveckla
användandet av IT.
Riksdagen
har för budgetåret 1995/96 anslagit medel till en plan för
att rädda kulturskatterna vid museer och arkiv genom att de registreras,
vårdas och görs tillgängliga. Kulturdepartementet har
gett en projektgrupp i uppdrag att formulera ett förslag till en
projektplan och ett handlingsprogram för räddningsaktionen.
Gruppen har i rapporten SESAM - öppna museisamlingarna, som lades
fram i juni 1995, angivit att en nationellt distribuerad databas, i vissa
delar tillgänglig via Internet, bör byggas upp för att
skapa tillgänglighet till information från museer och arkiv.
Kulturutredningen
har nyligen i betänkandet Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84)
uttalat att nya nätverk och informationssystem bör säkras
för fritt tankeutbyte, att databaser inom kulturområdet bör
utvecklas som gör informationen tillgänglig för allmänheten
samt att ett särskilt IT-nät, "Kulturnät Sverige", bör
skapas för att öka tillgängligheten till den samlade kunskapen
och informationen inom kulturinstitutionerna.
Utgångspunkter
Varje kulturinstitution bör använda sig av IT för att göra
sin information tillgänglig för andra institutioner och aktörer
inom kulturområdet, för forskare och för allmänheten.
Detta behöver inte innebära användning av ny teknik utan
kan även baseras på befintlig teknik.
Inom kulturområdet
är det viktigt med goda exempel på IT-användning som kan
utnyttjas av andra med likartade problem. Det finns ett stort behov av
samverkan och samordning beträffande informationsförsörjning
(gemensamma policyfrågor, rättsliga frågor och säkerhetsfrågor),
informationsplattformar (användning av standarder, teknisk harmonisering
och gemensam IT-hantering) och verksamhetsförnyelse (nytt sätt
att organisera och bedriva verksamhet samt gemensamma tillämpningsprojekt).
Utifrån
gemensamma riktlinjer bör dock varje institution i största möjliga
utsträckning svara för sin egen användning av IT. Kulturinstitutionerna
bör därvid aktivt följa utvecklingen på IT-området
och noga bedöma vilken del av den nya tekniken som bäst lämpar
sig för den egna verksamheten. Det är angeläget att möjligheterna
utnyttjas att utveckla och förnya kunskapsuppbyggnaden via inventeringar,
dokumentationsprojekt och registeruppbyggnad vid i första hand kulturarvsområdets
institutioner.
Statens roll
är väsentlig när det gäller att främja medborgarnas
möjligheter till informationsinhämtning. En demokratisk grundprincip
är att alla skall vara tillförsäkrade möjligheten
att hämta information. Allmänheten bör få tillgång
till kulturinstitutionernas information genom bl.a. bibliotekens och skolornas
försorg. Medborgarnas möjligheter att i framtiden på detta
sätt få tillgång till information och kunskap hänger
i hög grad samman med dels i vilken utsträckning bl.a. biblioteken
och andra kulturinstitutioner förmår ta till sig och använda
den nya tekniken, dels hur användarvänlig den är. Kvinnor
och män bör behandlas lika och funktionshindrades behov bör
beaktas. Ett uttalat mål bör vara att medborgarna inte skall
delas upp i ett informationstekniskt A-och B-lag.
Uppdraget
Utredaren skall lämna förslag till en samlad strategi för
kulturinstitutionernas IT-användning, varvid utredaren skall lämna
förslag om uppbyggnad av ett gemensamt kulturnät. Det innebär
bl.a. att utredaren skall kartlägga kulturinstitutionernas IT-användning
och planerade projekt samt ange de grundläggande ekonomiska, tekniska
och rättsliga förutsättningarna för en samlad IT-strategi
inom kulturområdet. Vidare skall utredaren söka finna öppna
tekniska system där olika former för systematisering och katalogisering
av information beaktas så att frågan om användarvänligheten
sätts i centrum. Syftet bör vara att utveckla nya vägar
och främja dialoger mellan olika kulturproducenter och medborgarna.
Utredaren
bör hålla sig underrättad om utvecklingen i Norden och
inom EU. Utredaren bör kunna föreslå de åtgärder
i övrigt som utredningsarbetet ger anledning till. Om förslag
läggs som innebär ökade resursanspråk skall förslag
till finansiering redovisas.
Redovisning
av uppdraget
Arbetet skall bedrivas i nära samarbete med berörda institutioner
och andra aktörer inom kulturområdet. Utredaren skall under
arbetets gång samråda med IT-utredningen (Ju 1994:05) och
IT-kommissionen
(SB 1995:01).
Utredaren
skall beakta regeringens direktiv om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser
(dir. 1992:50), om att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23)
och om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir.
1994:124).
Utredningen
skall senast den 24 maj 1996 redovisa ett delbetänkande om övergripande
IT-strategi, kartläggningen av institutionernas IT-användning
och planerade projekt. Utredningens slutbetänkande skall redovisas
senast den 15 november 1996. (Kulturdepartementet)
|