Biografi -
En
informell presentation
Född
1951 i Sävar norr om Umeå. Ville egentligen bli lokförare
i tonåren och hade väl så varit idag om det inte vore
för SJ:s inkonsekventa moment 22 policy, som på 60-talet föreskrev
fullgjord bangårdspraktik för alla dem som skulle påbörja
lokförarutbildning. Problemet var att det ansågs för farligt
för flickor att praktisera på bangårdar... Bi ställde
i stället stegen till barackerna på åkern ovanför
Berghem i Umeå, framför vilka någon hade ställt
en handgjord skylt med ordet Universitet på. Hon började läsa
historia och ekonomi vid det nya universitetet samtidigt som hon finansierade
sina studier som lärare, städare och brickflicka på en
restaurang.
Under en
period arbetade hon med emigrationsforskning i Trondheim där Norge
har sitt stora arkiv som rör emigrationen från Skandinavien
till den Nya Världen från 1850 och framåt; hon gick på
kurser vid London School of Economics och hon provade på att leva
alternativt under en period i fristaden Christiania i Köpenhamn.
Det blev studier i många ämnen under några år,
men hennes heminstitution på universitetet förblev den i ekonomisk
historia.
Även
på det privata planet testades vingarna på en hel rad mer
eller mindre äventyrliga områden - bergsklättring, cykelturer
runt hela Sverige, fallskärmshoppning...
1973,
när hon var 22 år gammal och läste ADB, erbjöd en
av hennes mentorer - prästen och pedagogikprofessorn vid universitetet
Egil Johansson - henne jobbet som chef för den då nystartade
Demografiska Databasen i Haparanda. Det handlade om att bygga upp ett
fungerande produktionssystem där till slut närmare 120 kvinnor
anställdes för att göra digitala excerpter från de
unika svenska kyrkoarkiven. På det här sättet kom hon
att bli en av de verkliga pionjärerna när det gäller IT
i Sverige. Hon kom senare att bli chef för forskningsarkivet för
moderna media, medlem i regeringens referensgrupp för IT-frågor.
Under perioden
som chef för Demografiska Databasen i Haparanda började hennes
eget forskningsarbete för det som skulle bli hennes doktorsavhandling
om tuberkulosen.
Hon disputerade 1984. Samma år lämnade hon kylan i norr och
blev projektledare i Lund för en forskningsgrupp vid Institutet för
Hälsoekonomi. 1986 blev hon chefredaktör för den då
nystartade Nationalencyclopedin vid Bra Böcker i Höganäs
- samtidigt blev hon programledare för en av den svenska TV-historiens
mest populära program - "Kvitt eller Dubbelt".
Till slut
hamnade Bi i Stockholm. 1988 blev hon projektledare vid Institutet för
Framtidsstudier. Hon ansvarade för ett forskningsprojekt kallat "Liv
& Hälsa", där hennes egen forskning kom att handla
om kvinnors ohälsa. Parallellt med detta hade hon redan initierat
ett forskningsprogram som handlar om värderingsförändringar
bland unga nationellt och internationellt.
1993 blev
hon mentor och rådgivare åt försöksutbildningen
Framtidsbygget i Göteborg, där unga utbildades i framtidstudiernas
teori och metod. En del av dessa ungdomar ingår nu i forskningsprojektet
"Rapport 90-tal". 1995 utsågs hon av regeringen till särskild
utredare av IT frågor inom kulturen. Detta arbete resulterade i
att ett Kulturnät Sverige nu är verklighet.
Hennes arbete med teknikutvecklingen som drivkraft för förändring
har nu fört henne till Sophia Antipolis i Frankrike, som numera är
en viktig bas för hennes arbete. Idag fortsätter hon sitt forskningsarbete
med djuplodande studier parat med breda perspektiv i analysen. Hon producerar
rapporter, böcker, filmer och multimedia och hon tycker mycket om
att föreläsa och arbeta med företag och organisationer.
På senare år har hennes arbete blivit allt mer internationellt.
Ta del av några av hennes pågående och avslutade arbeten
under rubriken "Presentation".
Klicka och ta del av Bi´s historiska samtid.
Läs
CV på engelska
©2003
Bi
Puranen
|